Utvecklingen av batterier går i rasande fart på grund av den växande marknaden för elbilar. De flesta elbilar idag använder sig av litiumjonbatterier. Men den senaste tiden har litium-järnfosfatbatterier (LFP) dykt upp som ett spännande alternativ på marknaden. Inte minst på grund av ökade råvarupriser.

Det finns flera fördelar med litium-järnfosfatbatterier, som även kallas för LFP-batterier. Förutom att vara relativt prisvärda har de även vad man kallar för hög effekttäthet och en imponerande livslängd. LFP-batterier brukar även anses vara termiskt stabila på ett bättre sätt jämfört med andra katodmaterial som man brukar använda i elbilar. Därtill är de även mer miljövänliga, då de inte innehåller vare sig kobolt eller nickel.

Men - även solen har sina fläckas. LFP-batterier har även några nackdelar som är värt att ha i bakhuvudet. Bland annat har de något lägre energidensitet och lägre cellspänning om man jämför dem med litiumjonbatterier. Dessutom väger de snäppet mer. Som tur är pågår det forskning världen över på hur man kan öka energidensiteten i LFP-batterier.

Batteribrist en reell risk

Enligt en rapport från BloombergNEF kring prisutvecklingen för elbilsbatterier slogs det ett rekord i år. För första gången någonsin var det en kinesisk tillverkare av elbussar som noterade ett komplett pris på under hundra dollar per kilowattimme, kWh, för ett batteri. Ändå forskas det intensivt på nya typer av batterier just nu. Några värda att nämna är exempelvis litiumsulfat-batterier, litium-luft-batterier, nanobatterier, solid state-batterier och dubbla kolbatterier.

Varför är det så? Svaret är enkelt. Jakten på nya typer av batterier drivs till stor del av ett råvarupris som ökar, något som i sin tur har sitt ursprung i att allt fler konsumenter vill äga en elbil istället för en fossildriven dito. Detta säger bland annat Goldman Sachs i en rapport som släpptes i mars i år. Just den rapporten förutspår att det kommer att bli en återgång till historiska toppriser. Om det stämmer kommer vi att se en fördubbling av råvarupriset på litium. Även råvarupriset för kobolt kommer att fördubblas och råvarupriset på nickel riskerar att öka med uppemot 60 procent.

När man bygger en elbil eller ett elfordon brukar batteriets kostnad utgöra allt från 20 procent till 40 procent av den totala kostnaden för bilen. Det är en anledning till att allt fler företag satsar pengar på att hitta nya lösningar. Det faktum att batteribehovet för elbilar kommer att vara ungefär 30 gånger större om två decennier är också ett incitament. Om analytikerna har rätt och siffrorna stämmer finns det en risk för att det kan bli brist på elbilsbatterier redan år 2025.

Till syvende och sist beror så klart tillväxten för industrin på efterfrågan från marknaden. Hur många människor som väljer att köpa ett elektriskt fordon är avgörande. Det är inte förrän batterikostnaden har sjunkit som vi kommer se det stora skiftet där den stora massan av konsumenter slutar att köpa bensindrivna fordon och övergår till att införskaffa elektriska fordon istället. Förhoppningsvis kommer det skiftet redan under det här decenniet. Enligt samma rapport från Goldman-Sachs förutspås det att elbilar kommer att vara billigare än bilar med förbränningsmotorer år 2030.

Om det blir så eller inte kommer tiden att få lov att utvisa. Men vi håller tummarna!